ljepsa od najljepse

ÅH skjut mig. Ge mig ett memoreringspiller för all fakta gör så att jag blir yr. Ska sova snart, har ångest. Över allt och inget. Tidspress javisst... Bara att bita ihop och försöka intala sig själv att det går, det här fixar du. Sjukt sarkastisk med det här med självpepp. Motivationen finns här, men tidspressen gör att man frågesätter sig själv fall man hinner. Fuck it.

Kan lätt säga en lugnande hade suttit fint. Jag går på högvarv för tillfället. Nu ska jag krypa ner i sängen. Hoppas på ett mirakel. Ni vet förresten allt med Karma.. fuck no, vilka tvivel som växt inom mig. En handling som var så fel, som jag ångrar innerligt. Ska jag fortsätta ta igen för den? Till vilken grad. Eller jag bara dum och tror att detta är straffet för en handling way back? Han är lycklig nu. Lyckligare. Och jag är glad att han är lycklig, inga hard feelings or what so ever. Men var jag är nu gör mig tankespridd. Jag älskar på en så hög nivå att jag blir svag. Han är godhjärtad, han menar väl. Han har sina principer... Om det inte varit för det förflutna som springer i mina tankar, hans förflutna, så hade jag mått hundra gånger bättre.


Nej ska sova. Förlåt för mitt svaga jag, jag-jag finns fortfarande kvar.

da mi osmijeh ne vide

lite till, sen sova. åh sova.

alla meningar som kopplas till ditt förflutna dödar mig.
Jer ni ja nisam ti budućnost, efter allt kanske inte ens ett minne heller.

HEADNOTE
Om jag hör ordet radiator en gång till... ja då kanske jag kan berätta ALLT om dom.
Eller så kommer min reaktion vara att jag kastar en bok på dig.
Typ en lagbok så du känner smärta. Got it?

gdje si sada da s tobom ozdravim

fuck it.

nu ska jag gå en runda och försöka komma på andra tankar.

to nisu suze u mojim ocima
to dusa place za nasim nocima

save me,

Så ont. Jag hatar sprutor, skalpeller och allt som har med sjukhus att göra.
Läkaren trodde jag skulle dö för jag grimaserade innan han ens börjat för jag var beredd på smärtan. Det stört att det faktiskt gjorde så ont.
Just nu har jag så mycket ångest när jag tänker på allt med skolan, ibland kan man bita ihop och tuffa till sig men så slängs en mening ut i luften och jag vill bara springa iväg.
Jag behöver lite tur, så att motivationen byggs upp. Har inte ork att fortsätta tänka på det dag ut och dag in. Att behöva tänka "om jag bara hade lite mer tid"..
Sen jobbet och allt annat.. bajs. jag vet jag håller på att gå in i väggen.
Är extra känslig bara för att det är fel vecka på månaden, då känns allt dubbelt så kasst.

volim te

Det känns som om jag borde skriva av mig, men skulle antagligen fylla ut flera sidor om saker och ting jag inte ens själv vet jag orkar öppna mig om.

Problemet med många människor är att vi kommer till en insikt i livet där vi gärna behåller för mycket för oss själva vilket leder till att det blir för många stenar som vi bär på våra axlar. En mening som säger att du inte mår bra lättar kanske lite, men kan lika väl tynga någon annan en del. Just nu vet jag inte om jag vill veta vad du, mitt hjärta, tänker om allt. Jag, trotts allt, har jag inte gett allt av mig själv. Varför? För att om jag faller måste jag kunna dölja hur långt ner jag föll fall du står och ser på.
En genomtänkt mening är allt, dina inpulsiva meningar skapar tusen frågor.

Jag borde sova, men vill inte lägga mig i en tom säng.
Jag borde för imorgon ska man upp tidigt för att plugga, inget man ser fram emot så för den inre stress ligger på alldeles för hög nivå.

Nu när du mår dåligt, mår jag sämre. När du är glad, är jag lycklig.

När blir vi så givmilda att vi önskar någon annan all lycka i världen även om det kan innebära att en mängd sömnlösa nätter kommer jaga oss själv. "Jag älskar dig".
"Jag älskar dig så mycket att jag aldrig vill släppa taget om dig och vägrar göra det, jag lovar dig vi klarar det här" eller "jag älskar dig så mycket att om din lycka finns någon annanstans, snälla gå och hämta den där."
catching.. vet ni vad, vi tänker nog på båda sätten.

nu, giftpinnespaus.

Zagrli me i tiho se privuci

Världen är liten..

Det märks när någon från gymmet knackar en på axeln när man går på stan i Pula,
när man på kvällen går genom en svärm människor i Rovinj och Jonthan dyker upp
och slutligen när man avslutar semestern med att äta middag med hela familjen och Sunny o co' är där med oss.
Nu väntar jag in att brorsan ska vakna så vi kan dra och handla mat, ska lära upp dom haha :P
men mest av allt hade jag velat mysa ikväll, men får vänta lite till.. kom hem!
Ena halvan är i Mainz och andra är i London.
come on.

RSS 2.0