You’re messing up my head
Ibland önskar man att man ska bli sjuk för att slippa jobba och bara ligga hemma. Sen kommer den dagen när man får feber och har ingen energi överhuvudtaget, då önskar jag fanemig att jag var frisk. Suger att vara hemma med feber, även om jag kom ut en sväng med madde idag.
Typiskt att man ligger och tycker synd om sig själv när kroppen inte vill något annat än att förbli i samma position 48 timmar.
fan asså ärligt, känner mig som en trasa och det som gör mest ont är inte att man tänker att okej jag kanske får igen för allt ont man gjort i livet för det hade jag kunnat ta. Det känns som om jag är attraktionen till sånt beteende. För det är omöjligt att vara omtänksam mot mig, men mot andra går det bra t.om. mot mina vänner? A det inte ens lönt, jag får ont i hela kroppen bara jag tänker på det..
Tänkte att okej vi åker iväg, jag behöver komma härifrån men insåg lika snabbt att jag kan inte fly från mina problem sen måste jag ändå komma tillbaka till dom igen.
